I tisdags förra veckan drog Ekerös skolbibliotekarier ut på studiebesök för att inspireras av våra kollegor i andra kommuner. Dagens första anhalt var Snösätra skolans bibliotek i Rågsved där Elisabeth Ljungdahl håller ställningarna sedan många år tillbaka. Snösätraskolan är en inspirationsplats inom Stockholms stad för bland annat ”biblioteket som pedagogisk resurs” och detta ville vi höra mer om.
Förutom den traditionella skolbiblioteksverksamheten med sagoberättande, bokprat, informationssökning och källkritik, har Elisabeth en massa andra spännande saker på gång. I årskurs 3 får eleverna till exempel lära sig att bli bokpratare. De bestämmer då själva vilken årskurs de vill bokprata för och väljer sedan en bok som ligger på en lagom nivå för de eleverna som ska lyssna på bokpratet. De läser boken och skriver ett manus. Elisabeth ger dem tips på vad de ska tänka på för att göra andra sugna på att läsa böckerna – som till exempel att man aldrig får avslöja slutet! Efter en grundlig repetition får eleverna gå två och två till de olika klasserna och presentera sina böcker. Efteråt visas bilder från elevernas bokprat på skolans intern-tv och de får diplom och känner sig mäkta stolta!
Mamma Mu och Kråkan på Snösätraskolans bibliotek.
För årskurs 6 anordnas en skrivfestival då eleverna får lämna in sina alster. Eleverna väljer mellan tre kategorier: faktatext, saga/berättande text eller argumenterande text. Varje elev måste lämna in minst en text, men de kan också välja att skriva en text av varje sort och delta med tre texter till festivalen. En elevjury och en vuxenjury väljer tillsammans ut de vinnande texterna och de nöjda skribenterna belönas med chokladmedalj och diplom.
Under hösten har Snösätraskolan deltagit i Gläfs-projektet – Gruppen för läsning av fackböcker i skolan. Temat för projektet blev ”Barn, krig och flykt”, då många elever känner någon som varit på flykt. Tillsammans har de högläst Ylva Herholzs bok ”Tysklands bleka barn: krigsungar kommer till Sverige” och eleverna fick sedan skriva en egen självbiografi, samt en biografi om en person i deras närhet.
Elisabeth har dessutom tre läsecirklar med personalen på Snösätraskolan. De läser aktuella barn- och ungdomsböcker och träffas sedan två gånger per termin för att prata om böckerna. Bokinköpen finansieras av fortbildningspengar och lärarna får en dag ledigt för tiden de har lagt ner på att läsa böckerna. En alldeles utmärkt idé, tycker jag, för att också ge lärarna möjlighet att hålla sig uppdaterade på barn- och ungdomsboksfronten.
Från Rågsved drog färden sedan vidare till Nacka gymnasium där bibliotekarierna Elisabet Brandberg och Maria Åsberg tog emot oss och berättade om hur de på kort tid förvandlade ett slumrande skolbibliotek till en dynamisk lärmiljö och en pedagogisk resurs och därmed blev utsedda till Årets skolbibliotek 2012.
När Nacka gymnasium blev en så kallad 1-till-1-skola, det vill säga att varje elev och lärare får varsin dator, fanns ett behov av att förändra bibliotekslokalen. Elisabet och Maria tog hjälp av en inredningsarkitekt för att öppna upp lokalen och göra den mer tillgänglig. Hyllor flyttades och lånedisken revs. Istället installerades informationspunkter på olika platser i biblioteket och, efter att ha övertygat skolledningen om nyttan, fick de även en smartboard som de använder för att hjälpa eleverna att söka information. Användandet av en smartboard har lett till att eleverna blivit mer delaktiga i informationssökningsprocessen, att användningen av skolbibliotekets digitala lärresurser har ökat och att bibliotekets roll som pedagogisk resurs har blivit tydligare.
Smartboard i Nacka gymnasiums bibliotek.
Under studiebesöket fick vi chansen att prova på smartboarden och det är verkligen ett fantastiskt verktyg. På ett enkelt sätt kan man markera, stryka under, klippa ut och samla flera olika sökningar i ett dokument som eleven sedan kan spara på ett usb-minne och ta med sig. Innan smartboarden kom till biblioteket, fanns en viss oro för att eleverna skulle se den som en spännande leksak och att pennor och det trådlösa tangentbordet skulle försvinna. Dessa fördomar kom dock på skam och eleverna har skött sig exemplariskt. Någon gång händer det att en elev har ritat en rolig gubbe på smartboarden, men det är också allt.
När 1-till-1-satsningen infördes, fick skolbibliotekarierna många frågor om de digitala verktyg som lärarna började använda i undervisningen och de började sätta sig in i detta. Här betonar de vikten av intern kompetensutbildning. Skolans it-pedagog har varit en viktig person när det gäller detta och genom honom har de kommit i kontakt med och lärt sig olika digitala verktyg. Bland annat har de börjat använda QR-koder i biblioteket. QR-koder är fyrkantiga pixlade koder som är länkade till en informationsresurs. På Nacka gymnasium länkar QR-koderna till bibliotekets digitala resurser inom olika ämnen. Vid historiehyllan finns till exempel en QR-kod som länkar till bibliotekets digitala resurser om historia och så vidare. När eleverna söker information om ett ämne i biblioteket kan de alltså scanna QR-koden med sina smartphones och på så sätt hitta även till de digitala resurserna i ämnet.
Elisabet och Maria använder olika sociala medier i sitt arbete. Skolbiblioteket har både en blogg, en facebook-sidan och ett twitterkonto. De ger ofta handledning till lärare och elever genom facebook och twitter. De sociala medierna har gjort att skolbibliotekariernas arbete har synliggjorts i högre utsträckning på skolan. Genom twitter har de också lyckats skapa ett stort externt nätverk av skolbibliotekarier och andra intressanta personer som de utbytt erfarenheter och idéer med.
Efter denna mycket inspirerande dag var vi alla fyllda av nya tankar och idéer när vi åkte hem i snöovädret. Stort tack till Elisabeth, Elisabet och Maria som delade med sig av sitt arbete och visade sina bibliotek!
//Rebecka Dittmer